Nyheter

Stor jordbävning i Oklahoma

6 september, 2016 Nyheter

Tyvärr har det varit en stor jordbävning i Oklahoma i lördags den 3 augusti. Den mätte 5,6 på Richterskalan och kändes tydligen i 7 delstater runt Oklahoma. Epicentret låg i staden Pawnee ett par timmars bilfärd NO om Hennessey. Pawnee ligger i princip rakt över den stora spricka i marken som går i nord-sydlig riktning genom Oklahoma. (Det går en stor geologisk spricka i marken i Oklahoma på motsvarande sätt som det går en genom Kalifornien.) Djupet uppskattades till ca 4 km (på CNN sa dom 7,5 km). Myndigheterna har gett alla saltvattenkällor inom 10 mils radie (om jag förstått det rätt) en vecka på sig att stänga igen. Detta kommer säkerligen att påverka vår verksamhet på ett eller annat sätt.

Som ni  ser av kartan nedan sträcker sig jordbävningen ända fram till Hennessey, det samhälle som utgör den östra gränsen för vårt borrområde. Faktum är att vårt borrområde aldrig legat innanför ”jordbävningscirklarna”.

Myndigheterna i Oklahoma förbjöd förra hösten operatörer till Saltvatten källorna (där man pumpar ner frackvattnet igen i jorden) att pumpa ner till den djupaste formationen Ardbuckle. Detta har resulterat i en 40% minskning av antalet jordbävningar det senaste halvåret vilket uppfattats som positivt.

Man skulle också kunna se jordbävningarna från det perspektivet att många små jordbävningar gradvis löser upp de spänningar som naturligt finns mellan de kontinentalplattor som utgör sidorna på sprickorna. Om inte dessa frekventa små jordbävningar skulle äga rum kanske det istället skulle byggas upp en enorm spänning som skulle förorsaka en jättejordbävning…..

Längst ner följer den definition av den s k Richterskalan som finns på wikipedia.se

Karta

 

Richterskalan

Från Wikipedia

Richterskalan är en skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar. Skalan är en logaritmisk skala där varje steg motsvarar en ökning av magnituden (skakningen) med cirka 10 gånger. Detta motsvarar ca 32 gånger mer energi. En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden. Jordbävningar på cirka 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 inträffar mer sällan. Skalan kan även anta negativa värden, men så svaga jordbävningar är svåra att detektera.

Skalan togs fram år 1935 av Charles Richter i samarbete med Beno Gutenberg vid California Institute of Technology. Avsikten var från början endast att klassificera jordbävningar i ett visst område i Kalifornien uppmätta med en Wood-Anderson, en speciell typ av seismometer. Nollpunkten i skalan definierades som ”en jordbävning som på 100 km avstånd registreras på en Wood-Anderson-seismometer med ett utslag på 1 mikrometer”. Nollpunkten är alltså en extremt svag jordbävning, på den tiden i praktiken nästan omätbar. Syftet var att skalan inte skulle behöva anta negativa värden i praktiska fall, även om skalan alltså även innefattar sådana.

Richterskalan är ibland missvisande, då den utlösta energin inte alltid motsvarar graden av förödelse. Beroende på hur marken rör sig, kan destruktionskraften i en jordbävning med en viss magnitud på richterskalan variera avsevärt. Andra skalor, som Rossi-Forel-skalan och mercalliskalan är betydligt bättre lämpade för att mäta jordbävningens effekter, men richterskalan är ändå den som är bäst känd och därför den som vanligen används i populära sammanhang.

Mellan jordbävningens magnitud M och den frigjorda energin E (Joule), finns sambandet M = 2 3 ⋅ ( log ⁡ E − K ) {\displaystyle M={\frac {2}{3}}\cdot (\log {E}-K)} där K är en korrektionskonstant beroende av avståndet till epicentrum.

Richterskalans magnituder

Händelser med magnituder på runt 4,5 eller större är starka nog för att bli registrerade av seismografer över hela jorden.

Följande beskriver typiska effekter av jordbävningar av olika magnituder nära epicentrum, men intensitet och markeffekter beror inte bara på magnituden, utan också på avståndet till epicentrum och geologiska förhållanden (viss terräng kan förstärka seismologiska effekter).

Benämning Richtermagnitud Effekt Frekvens
Mikro Mindre än 2,0 Känns inte Omkring 8 000 per dag
Mycket små 2,0–2,9 Känns normalt inte, men registreras Omkring 1 000 per dag
Mindre 3,0–3,9 Känns ofta, men orsakar sällan skador Ungefär 49 000 per år
Lätt 4,0–4,9 Kännbar skakning av inomhusföremål, skakande ljud. Större skador osannolika Ungefär 6 200 per år
Medel 5,0–5,9 Kan orsaka större skador på dåligt konstruerade byggnader över mindre regioner. Oftast endast mindre skador på välkonstruerade byggnader Ungefär 800 per år
Stark 6,0–6,9 Kan vara förödande i befolkade områden med upp till ungefär 1,6 mils utsträckning Ungefär 120 per år
Större 7,0–7,9 Kan orsaka allvarlig skada över större områden Ungefär 18 per år
Stor 8,0–8,9 Kan orsaka mycket allvarliga skador i områden med över 1,6–2,2 mils utsträckning Ungefär 1 per år
Sällsynt stor 9,0 eller större Ungefär 1 per 20 år